Försvarsmekanismer

Fakta om försvarsmekanismer kommer från Nancy McWilliams bok Psykoanlaytisk diagnostik. Min lärare AC Collin tipsade mig om den. Den går inte att köpa längre och det är kö på de få böcker som bibilioteken fortfarande har så jag bestämde mig för att göra ett sammandrag här. Alla eventuella misstag beror på mina förenklingar.

Primitiva försvarsmekanismer är de som finns redan hos små barn, t ex att somna av att vara ledsen eller överstimulerad (Psykiskt tillbakadragande).

Psykiskt tillbakadragande är att dra sig undan t ex från ett gräl med makan. Fördelen är att konflikten inte förvrängs.Personer som gör så är ofta mycket känsliga och uppmärksamma men misstolkas som trista och passiva. Personer med Schizofrena drag använder ofta denna försvarsmekanism.

Förnekande har sitt ursprung i det lilla barnets uppfattning att allt hänger ihop i ett enda kosmos. Att det inte finns jag och du. Har barnet ont så gör det ont i hela kosmos. Om barnet förtränger något så finns det inte. Som vuxen kan det användas för att förneka att man befinner sig i livsfara och därmed kunna göra heroiska insatser eller för att förneka att man blivit avvisad av en käresta. I ett maniskt tillstånd kan man förneka behovet av sömn, sin egen dödlighet eller att man inte är den nästa Hemingway.

Omnipotent kontroll är naturligt hos det lilla barnet som anser sig vara ett med kosmos. Om barnet fryser och föräldern lägger på en filt så tror spädbarnet att det framkallat värmen genom sin totala makt över kosmos. Att själv ha en övertro på sin egen förmåga kan ta en längre än om man har en realistisk verklighetsuppfattning (t ex idrottsmän). Men en vuxen person som är inriktad på att eftersträva och åtnjuta omnipotent kontroll samtidigt som etiska hänsynstaganden uppfattas som mindre väsentliga kan någorlunda säkert definieras som Psykopat.

Primitiv idealisering och nedvärdering är utvecklingssteget efter Omnipotent kontroll. När barnet senare upptäcker brister i sin egen förmåga att styra omvärlden så tillskriver det föräldern omnipotens, dvs idealiserar föräldern. I senare utvecklingstadier upptäcker barnet att föräldrarna inte har full kontroll heller. Att tillskriva personer i maktställning (presidenten, terapeuten, läraren) viss omnipotens är naturligt. Narcissister kämpar med att själva leva upp till den idealiserade bilden av hur de borde vara och idealiserar lätt sin partner, chef, lärare vilket leder till konflikt när de inte kan tolerera ”sprickor” i den idealiserade bilden de har byggt upp. Det som följer är primitiv nedvärdering. Auktoriteten faller från att vara höjd till skyarna till att inte vara vatten värd.

Projektion och introjektion  betyder att det saknas psykologiska gränser mellan jaget och omvärlden. Viss förmåga till projektion är nödvändigt för att utveckla empati (att man projicerar sina egna erfarenheter och hur man själv skulle ha upplevt något på den som har upplevt det för att förstå den andra människans subektiva upplevelse).

Paranoida karaktärer använder projektion som sin huvudsakliga försvarsmekanism och projicerar sina inre rädslor på utomstående personer.

Splittring av jaget En tvååring delar upp främst upp människor efter om de ger positiva eller negativa känsloupplevelser och om de är stora eller små. I och med mognad kan en vuxen inse att en person har både positiva och negativa sidor (ambivalens). Splittring av jaget handlar om att se på personer som helt onda eller helt goda. Ledare har genom världshistorien använt splittring för att måla ut en fiende som helt igenom ond och därmed själv betraktas som god och få med sig befolkningen i krig.

 

Lämna ett svar.